Tankar & Ting

 

---

Möttes av detta när jag klev upp i morse. 

Men varför klaga? Vi vet hur det är här uppe i norr. Inget annat att göra än skratta åt eländet. Min vana trogen har jag inte haft bråttom att ställa undan vinterskorna, spaden eller byta till sommardäck. Brukar oftast komma ett sånt här bakslag innan våren sätter igång på allvar.

 

Mitten, slutet på maj brukar vara underbart...om man gillar sol vill säga. Personligen är jag väldigt solkänslig och lider enormt av mina solexem. De kommer troget var år. Spelar ingen roll om jag har solskyddsfaktor 150. Hjälper inte att förbereda med "grundbränna", betakaroten eller vad jag nu fått för olika råd. Har nog provat allt utom skokräm och diesel fram till nu. 

Även mygg och knott är jag allergisk mot. Ser inte fram emot sommaren speciellt mycket. Nåväl, det här vädret kanske är lite att ta i ändå. Bara gilla läget. Finns som sagt bara två vägar till och från Kiruna. Passar inte mina stövlar har jag ju frihet att välja någon av de vägarna. Ska jag norr eller söderut? Fast väljer nog att stanna kvar ett tag till. Var landsände har trots allt sin egen tjusning.

 

Mona från ett idag snöigt och blåsigt Kiruna.

 

Känner mig lurad!

 

 

 Ligga på lassa är inge skoj alls!

 

 

Läste detta på FB. genast satte det mina tankar i rullning. Upprörd? Ja det är bara förnamnet!! Förvånad? Inte det minsta!

 

"Lis-Mari Stålnacke
Idag har vi gjort ett besök på Kiruna Bostäder och träffade chefen Anneli Vinsa,det första jag vill tala om är att det står 13.000 i bostadskön !!!!!!!!! Det andra är att det finns två bostadsköer i KBAB,en för Kirunabor och en för entreprenörer????? vi bad att få se dom listorna,men som förvantat så fick vi inte det,varför ???? KBAB äger Tallplan 5 och 6 och där bor det ju som ni vet bara entreprenörer.Eftersom FAB har börjat lasta in enreprenörer på Ullspiran så tyckte vi att dom på Tallplan 5-6 kunde flytta dit,men det gick inte heller???? Ullspiran 6 och 8 kommer att börja rivas först Nov -14,alltså om ett och ett halvt år ???? Varför så bråttomt med att skicka iväg hyresgästerna och vart flyttade alla ????? troligtvis för att ge plats åt entreprenörerna !!!!!!! Jag får inte hyra en lägenhet på Ullspiran enligt FAB och jag får inte heller bo på Tallplan 5 eller 6 för dom är inte till för privata personer.Det ska byggas 10 nya Lägenheter på Tarfala 5 och dom ska stå klart till hösten ????
Summeringen av denna dag blir alltså:
13.000 kirunabor i bostadskön
2 köer inom KBAB ????????
Vi fick inte se dom listorna?????
Tallplan 5 och 6 ägs av KBAB och inte av någon annan
10 nya lägenheter ska stå klara hösten -13 på Tarfala 5 ??????
KBAB ska under söka varför det står ca 11 tomma lägenheter tillsammans på alla planerna.
KBAB ska undersöka varför det finns 19???? dörrar utan namn på Tallplan 1-4
Jag hoppas att ni alla Kirunabor sluter upp och förstår att det luktar mygel,oriktiga uppgifter och att vi alla blir drabbade av detta !!!!!!!!!! "

 

Tack Lis-Mari!!

 

Min näst yngste son tvingas vara "mambo" mot sin vilja. Han har bott i England och därför inte stått i bostadskö. Hur länge kommer han att få vänta?? Hur kul är det för honom att bo i morsans vardagsrum på en viksäng? 26år och dela en tvåa med mamma och hennes nye man...samt en knäppig pudel.
Min näst äldste son skilde sig, fick ingen lägenhet. Han var tvungen att bo i fikarummet på jobbet! Hur skulle han kunna ha sin son hos sig?? Till slut förbarmade hans morfar sig över honom köpte en husvagn och lät honom hyra den. Den stod ute på gården hos morfar och kostade lika mycket som en lägenhet att hålla varm mitt i smällkalla vintern. Lättare att träffa sin son, men var tvungen att bo hos mamma ibland. Nu är han och jag sambo i en annan lägenhet. Jag hade stått i bostadskö i nästan tio år.
SKANDAL!! Skandal är det enda jag kan säga!! Finner inga ord.

Nya lägenheter byggs och renoveras. För vem? Hyrorna blir så höga att inte många har råd att hyra dem. Klart det sticker i ögonen när man ser kallställda hus, hus som rivs. Man vet orsaken till varför det är så. Men man kan inte låta bli att fundera…

 

Hur i hela friden kan de styrande här i Kiruna fantisera om att lärare, läkare m.fl. ska flytta hit. Var ska de bo? Tältläger?? Var ska läkarna arbeta?? Öppna eget? Sjukvård har vi ju snart inte heller!!

Det är skrämmande vad som håller på hända med vårt kära Kiruna. Är själv återflyttad efter nästan 25år på annan ort. Men börjar faktiskt känna att det är dags att fara vidare igen. Måttet börjar vara rågat! Stan ska flyttas, men man börjar fundera varför. Utflyttningen blir nog snart större än inflyttningen. Tyvärr är mitt älskade Kiruna lika kärt längre. Tror inte att jag kommer att stanna kvar. Det som håller mig kvar idag är framförallt mina nära och kära. Men inom 5-10år är nog tyvärr ändå den här vackra staden en invånare till mindre.

 

Kiruna 2013-04-26

// Mona, eventuellt snart utflyttad Kirunabo

 

Hur är det med det egentligen. Ligger det någon sanning bakom?

 

Hade en lärare en gång som berättade att han hade haft en diskussion angående astrologi med sina elever. Han bad klassen skriva ner sina födelsedata så skulle han be sin vän astrologen ställa personliga horoskop till dem. Sagt och gjort. Nästa lektion hade han med sig de personliga horoskopen och delade ut dem.
Han bad dem läsa sitt horoskop, lägga det med baksidan upp och sedan säga vad de tyckte, om det stämde. De flesta tyckte det stämde ofattbart bra.
Sedan bad han dem byta horoskop med bänkgrannen och läsa det. ALLA hade fått exakt samma!! Han är stor tvivlare! Personligen får jag nog kalla mig agnostiker här med. Ett rätt ställt horoskop är nästan lite läskigt.

Vi var fyra tjejer som testade, först fick vi horoskop ställda och sedan var vi till en psykolog och gjorde tester på vilken personlighetstyp vi var...DET var lite läskigt.
Så... Ja, jag tror det kan finnas lite sanning i dem. Men inte i tidningarnas dagliga horoskop om att man ska träffa en mörk främling och snubbla över en myrstack. Sedan vinna 18 miljoner på spel…just att man inte vinner är ju lite trist!!

Nej lite mer ingående om personlighet och så. Ställda på fakta om när, tid och var man föddes. Var man har månen, ascendenten, osv. Det kan definitivt inte finnas bara tolv olika personligheter i hela värden.
Sedan finns det många andra aspekter att ta hänsyn till. Det tänker jag inte ta upp här. Finns på nätet om man är intresserad.

Ta mig som exempel, Mitt soltecken är Vattuman med ascendenten i Skorpionen och månen i Oxen. Merkurius ligger i Vattumannen för att ta några exempel.

Enligt detta ska jag vara frihetsälskande, lite av en bohem. Lite, eller inte så lite heller, argumentationslysten, trätgirig och excentriskt. Gillar att hjälpa andra. Kreativ, lite av en uppfinnare. Samtidigt har jag egenskapen att vilja vara lite för kontrollerande,och har tendenser till att vara svartsjuk. Folk som känner mig gör egentligen inte det. De får se nya sidor om och om igen. Tydligen går det inte att lära känna mig helt fullt ut. Kul, kan ju inte bli enformigt.  Man får ju träffa en ny person hela tiden.

Sedan är jag charmig med glimten i ögat och har humor. Det vill jag väldigt gärna att det ska vara sant.
Det första intrycket har jag fått höra är att folk ofta ser en lugn person med båda fötterna på jorden (månen i oxen). Jag kan vara en riktigt bra agitator, (men det var Hitler med), strider för de mindre lyckligt lottade i världen (det gjorde väl inte riktigt han, han tog ihjäl dem istället). Jag kan sätta igång massor av projekt…som aldrig blir färdiga eller så låter jag andra slutföra dem.

 

Ett bra yrkesval är som exempel lärare. Eftersom jag är logiker får det gärna vara i ämnen som matematik och fysik. Men även som textil eller bildlärare på grund av kreativiteten. Ja det sista tror jag nog inte mycket på, glad om jag får ihop en streckgubbe. Men jag är jättebra på att måla enfärgat!

Tycker mig själv känna igen mycket av detta. Även om jag mer än gärna skulle vilja förbise de negativa sidorna. Och hur många gånger har jag inte fått dem påtalade? Både de positiva och negativa så klart!

Enligt psykologen hade jag de flesta av dessa egenskaper. Det roliga var att de andra fick samma resultat. Det vill säga deras horoskop och psykologens bedömning var ungefär den samma. Fascinerande eller hur? Det går inte att komma ifrån.. Jo, jag vill kalla mig nyfiken ickevetare.

 

Vad tror du? Nyfiken?  Med en nypa/skopa salt i beredskap kan du gå in på: ASTROLOGICA-Gratis horoskop online. och testa själv. Om inte annat så bara på skoj.


Kiruna den 25 april 2013 // Vattumannen Mona 

 

 

Jag saknar, jag saknar min lille vän Fia. Kan inte tänka på henne ännu utan att gråta. Med tårfyllda ögon ska jag försöka berätta om henne.

Fia var en Australisk Terrier, en liten krabat som trodde hon var den tuffaste hunden i universum. Hon brukade kaxa sig mot nya hundar hon träffade. När de sa ifrån tillbaka tog Fia till flykten, ibland tjutandes. Hon var i grund och botten en liten fegis som tagit till sig att "Anfall är bästa försvar". Ibland vann hon och då var hon väldigt nöjd.

Fia var åtta veckor när hon kom till oss. Vi var och hämtade henne i Malmberget Trettondagshelgen 2005. Hon var så liten, hon rymdes i min hand. Men hon var så fin, den underbaraste varelse som kunde hittas på denna jord. Liten, lite svart i pälsen och små hängande öron. Som vuxen fick hon röd päls och stående öron.

Hennes rasnamn var Härkmoens-Ä Stormy Weather. Och det var precis vad hon var, en stormvind, ett yrväder. Full av upptåg. Hon var väldigt klok och lättlärd. På både gott och ont. Hade hon lärt sig något rackartyg var det svårt att lära henne att inte göra dem. Hon var snabb på att lära sig konster och annat för att få den där lilla godisbiten. Problemen som hon var tvungen att lösa får att komma åt belöningen löste hon snabbt. Men det bästa hon visste var trasan och att ha dragkamp! Hon älskade sin trasa, var förvånansvärt stark, 6,5kg muskler. Hundleksakerna som krävde tänkande för godisbiten fixade hon snabbt. Hon var trogen. Hon kom när man kallade på henne...om hon hade lust!  Hon hade en stark egen vilja. När man var ledsen kom hon och lade någon hundleksak i ens famn för att trösta. Hjälpte inte det hoppade hon upp i famnen och "pussades". Oftast lyckades hon få en glad igen.

Som valp gillade hon inte toalettborsten, skällde besinningslöst på den och försökte knycka och bära iväg den så fort hon fick chansen. Hon var jättearg på en prydnads björn. Hon var livrädd för dammsugaren. Pappa höll på skrämma livet av henne en gång när han kom upp med ett ganska stort älgben att gnaga på. Det var nästan lika stort som henne. Allt detta försvann när hon blev vuxen. I början älskade hon att åka bil. Men en sommar körde vi i en vattenpöl och hon vart rädd. Efter det var bilfärder en plåga för henne. Hon gillade inte åska eller raketer. Hon skakade och flämtade i flera timmar efteråt.

Hon älskade att vara med oss i stugan och i mina föräldrars stuga i Hedenäset. Där fick hon ströva fritt på gården och i skogen. Hon gick aldrig långt utan ville alltid ha koll på var vi befann oss. Första gången hon var i stugan fångade hon sin första mus. Då var hon tre och en halv månad. Hon hade stark jaktinstinkt.

Fia var charmig och älskade alla. Det var många som föll för hennes charm. En gång rymde hon hemifrån på riktigt. Korta lovar runt kvarteret kunde hon ta, men kom alltid tillbaka. Jag var och letade henne överallt, men ingen Fia. Efter ett tag ringde mobilen, det var från Polisen. Hon hade hittats av ett ungt par mitt i centrum där hon glatt hälsade på alla hon mötte. När jag lättad kom dit hittade jag henne sittandes i famnen på vakthavande polis som skämtsamt sa att det var synd att jag kom. Det var redan två i tur som ville ta hand om henne om inte ägaren skulle hittas.

Så var hon vår Fia!

Mot slutet vart hon förändrad. Hon vart grinig mot vår andra hund.
Hon rymde hemifrån. Kunde kissa inne flera gånger om dagen hur mycket hon än fick vara ute. Drack oändliga mängder vatten. Vi for till veterinären. Under hela bilfärden var hon helt lugn, visade ingen som helst rädsla eller stress.

Fia hade fått diabetes. Svår diabetes och hennes lever var starkt påverkad. Hon hade kunnat få leva vidare men hon skulle inte må bra utan bara bli sämre och sämre. Jag valde att låta henne få somna in. Ett av de svåraste beslut jag någonsin fattat. Man vet att det beslutet kommer behöva tas, ändå är man inte nog förberedd. Tionde Januari i år 2013 fick Fia somna in lugnt och stilla i min famn. Jag grät floder före beslutet, efter ännu mer. Fia såg på mig, slickade bort mina tårar. Det var precis som om hon visste vad som skulle komma. Tröstade mig in i det sista. Trots att det var en hemsk upplevelse så var den ändå vacker, mest tack vare henne.

Jag älskade verkligen den här lilla krabaten!
Lånar orden Ronja Rövardotter uttryckte sig med när Skallepär dog:

-FIA DU FATTAS MIG!!!

Fia blev åtta år! Åtta oförglömliga år som vi fick njuta av hennes charm, och olater som hon hade lagt sig till med. Hon gav oss ibland sorg men mest glädje. Det fanns stunder man var rent av ilsken på henne. Men hon var trots allt min bäste vän.

Sov i ro Fia. Jag är övertygad om att du har det bra nu där i hundhimlen. Du slipper lida. Tack för de åtta fina åren vi fick av dig. Jag saknar dig kopiöst älskade lilla vän!!

// Mona
Kiruna 2013-02-21

 

(Vill du göra ett inlägg så klicka på kommentarer här nedanför.)

---

Min syster gjorde ett inlägg på FaceBook för inte så länge sedan:  -Jag är inte överviktig - jag är av underlängd...;)
Hon fick många ”gilla” på den kommentaren….

Avskyr diskussioner om man väger "rätt" eller inte! Har själv gjort en gastric bypass men inte fasiken vet jag om jag väger så "rätt" nu heller. Att väga rätt, är inte det att trivas med sin vikt? Jag gillar inte att få ont i rumpan när jag sitter. Enda ställena fettet inte fastnar på hos mig är nämligen rumpan och låren.

Och bemötandet, jag säger bara bemötandet. På speciellt klädaffärer, inom vården ja nästan överallt blir man genast klassad som idiot om man har lite hull. Sk. Välvilliga individer kommer med en massa tränings och bantningstips..."dööööhh".
Visa mig den person med övervikt som inte vet allt om just bantning, olika metoder dieter, preparat , ja allt som kan tänkas. Troligast testat det mesta också....Många springer på gym osv. och sliter halvt ihjäl sig för att uppnå den här så kallade normalvikten.

Annat är det när man är smal, då ses man ju nästan som någon Alfred Nobel.....som om vikt och intelligens skulle gå hand i hand??
Jag är normalviktig nu 63,5 när jag var som tyngst vägde jag närmare 120. Jag vet vad jag talar om!!

Visst mår jag lite bättre nu...men det är nog mest psykiskt!! Man slipper alla negativa pikar, blickar m.m. Fysiskt? I ärlighetens namn så är skillnaden inte så stor som jag förväntade mig och som så många tycks tro.

Nej var stolt över hullet!! Det är din kropp!! Och ingen annan jäkla viktigpetter har något med den att göra!!.Jag bär min egen kropp. Ingen annans!! Det är väl upp till var och en att välja själv. Jag valde operation. Vad du väljer är väl upp till dig!!

Vikten är skitviktig....trivselvikten!!

// Mona

Kiruna 10 februari-2013

Jag bara älskar skator. Min man säger att ”kaka söker maka”, även att mitt skratt påminner lite om skatans kraxande… Ja det kanske är så, men isåfall blir jag bara stolt! Skatan är intelligent och nyfiken, vill och kan lära sig nytt. Den är social, umgås mycket med sina vänner, fast inte som vi via FaceBook. Självmedvetna! Skiljer på vän och fiende. Ser sina vänner som egna personligheter. Stolta, gillar inte mobbing. Drar inte alla ”över en kam”. Skator är vackra, åtminstone i mina ögon. Bara färgerna!! Svarta och vita, ljuset kan få den annars gönskimrande stjärten lite åt purpurhållet. Hela fågeln glänser!! Men de är samtidigt lite fåfänga och speglar sig gärna när de får tillfälle. De har humor, gillar practical jokes!!!!. Speciellt när de hittar på sina rackartyg, då kan man ofta uppfatta dem som lite småkaxiga!!. De sägs vara tjuvaktiga och gilla allt som glittrar. De är inte mer tjuvaktiga än oss, de utför bara sitt arbete. Tar hem fina saker och förvarar resten på sina bankkonton under löv och kvistar. Är de prylgalna så vad är inte vi människor i så fall?? Därför tycker jag att bli kallad skata inte är något negativt utan istället någoning att vara stolt över!!

Jag är tankspridd. Sjukt tankspridd faktiskt. Och en sak ska du veta, det är inte roligt och det är inte billigt!! Plocka fram Svenska Akademins Ordlista och slå upp ordet. Bli inte förvånad när du kommer kunna läsa Mona Sturk-Flygare som förklaring!! Hör till den kategori av människor som hittar korven i knivlådan, springer omkring och söker bilnycken i vild panik för att sedan upptäcka att den sitter kvar i bildörren. Går och handlar, svär ve och förbannelse över att jag måste bära hem alla tunga matkassar samtidigt som jag lämnar kvar cykeln, fint lutad mot väggen vid affären, självklart olåst. Släpper ut hunden på kvällen för att hon ska få ”göra sitt” går sedan upp till lägenheten och glömmer kvar stackaren i garaget var hon får övernatta i bilen. Tack och lov hade jag glömt stänga bildörrarna. När mina killar var små hände det med jämna mellanrum att jag kom till doktorn eller tandläkaren fel dag och hade fel barn med mig. Listan kan göras hur lång som helst.

Nu har jag börjat hitta på olika strategier på hur jag ska komma ihåg allt. Ex. ställa tvättmedlet mitt i trappan för att inte glömma ta med det när jag ska ner till tvättstugan, om jag nu kommer ihåg att ta med tvättkorgen. Irriterar mig sedan över att tvättmedelspaketet står ivägen. Skriver upp allt på Postitlappar, har snart mer lappar än tapeter. Lägger mina saker på jättefiffiga ställen för att komma ihåg var jag lagt dem. Senast i förrgår hittade jag mina solglasögon och min mobiltelefon som varit borta i massor av år. Gissa var?? I potatiskällaren!! Fullkomligt nomalt ställe att lägga dem på, eller hur? Hade väl varit och handlat något som skulle dit. De låg i en korg som jag normalt brukar ha handarbeten i. Korgen är dessutom jättebra att ha till att bära runt med olika andra ting i. Har även skaffat en diktafon som jag lagt på, i, under……..??